4-åringar..

"Valparna" har hunnit fylla år, hela 4 år, så här kommer

ett litet inlägg för oss så vi kan få se syskonen nu när

vi inte kan träffas. 

Fluffy.

Fluffy ääälskar sina tuggben..

.. å sina leksaksgrisar.

(De andra två voffarna vi har sliter sönder leksaker på tre sekunder, men inte Fluffy.)

Hon kommer ofta å puffar med sina grisar på våra ben - hon vill visa sina fina grisar för oss.

Å kuddar.. den här damen ääälskar kuddar.

Här har jag lagt alla kuddar i en stor hög i soffan, höll på att städa å dammsuga

under dynorna i andra delen av soffan, då passade prinsessan på att njuta av kuddhögen.

Ser hon en kudde så snor hon den direkt.

Fluffigt ska det va - hon kallas ju inte för Fluffy för intet..

(FOTo-modell - yngsta sonen)

Å ja, det händer nån gång ibland att Fluffy kanske nafsar liiite på husses strumpor,

men bara liite..

Fast hon har även lärt sig byteshandel.. om hon vill ha ett tuggben så går hon å hämtar

en strumpa från tvättkorgen, alltid bara husses!, som hon sen kommer å ger till mig.

"Här matte. Du får en strumpa å så får jag en tuggis. Tack."

Funkar varje gång. ;)

Annars är Fluffy fylld av energi, "prat" å glädje. Jag kallar henne nästan dagligen

för Fröken Yrväder då hon ja, är sprudlande full av energi.

Pratkvarn.

Fluffy ger oss många pratstunder

- vi får jämt pausa i filmer för hon ska minsann snacka! -

å lyssnar vi inte direkt så kan hon hoppa upp på bordet - "LYSSNA NU!!"

Haha.. 

Hon ger oss även långa promenader å massor av skratt med sina busiga å tokiga påhitt.

Jakt är nåt jag först inte ville att hon skulle hålla på med, Mika har ju redan två jakthundar,

varför ska han sno med sig min hund oxå??

Men, jag fick ge mig till slut då det visat sig att hon mer än gärna jagar.. typ allt som rör sig.

Fåglar gör henne skogstokig, liksom grannkatter, rådjur, möss, harar. ja, allt som sagt.

Å första gången hon fick följa med på jakt fixade hon ett rådjur OCH en älg..

.. ni kan nog gissa vilken hund alla gubbar i jaktlaget alltid frågar efter..

Så ja, nu är hon en jakthund. En i laget. *suck*

Jag försöker träna henne i lite det ena å det andra.. å bland annat vill jag att hon 

ska gå lös.. bredvid.. men det får jag nog ge upp.

För när vi var ute på en skogspromenad häromsistens (väldigt avlägsen från hus, folk mm)

så drog hon plötsligt raka vägen in i skogen.

Det tog knappt en minut innan vi hörde henne skälla å när vi kallade in henne

så kom hon glatt springandes.. med ett vildsvin framför sig!!

"Här matte, jag fixa lite lunch.."

Jäkla hund!!

Men hon släppte svinet då vi kallade till oss henne men ändå.. hon kommer inte få gå

lös något mer.. om hon inte är å jagar med jaktlaget förstås..

----

När jag träffat å pratat med flera av er valp-köpare så visar det sig att alla syskon verkar

vara väldigt lika. Alla är fulla av energi, jagar bort fåglar å annat löst, "pratar",

har ett stort tugg-behov, å bara är helt underbara, roliga å härliga.

Så fina voffar allihop!

Här har vi Diza.

Enligt matte å husse är Diza full av energi och hon verkar ha mycket jakt i sig 

då hon morrar å skäller när hon ser djur på tv å vid promenader blir hon

likt en elvisp i kopplet då hon ser harar eller rådjur.

En riktig glädjespridare!

Diza ääälskar bollar!

----

Supersöta Molly.

Även hon är ett litet energiknippe som älskar när små-mattarna åker rollerblades

eller cyklar så hon får springa bredvid. 

Hon älskar även agility.. å som många av hennes syskon så verkar hon älska jakt.

Fåglar framför allt å nu har de börjat träna "spår" med henne. 

Något hon verkar gilla då hon blir helt sjövild när hon ser spårlinan..

Förra året, när de fyllde 3 år, fick jag detta sms från Molly.

Underbart härlig å busig Molly. 

Man kan inte annat än älska henne!!

----

Vackra Razzco.

Ojoj, sååå stilig!!

Även han gillar att jaga bort fåglar, "prata" med matte å husse å bara sprida glädje.

Matte tycker han är både duktig å lydig.

Fina, fina Razzco.

----

Bamseman.

Sååå gullig!!

Bamseman är en stooor kille som älskar pinnar, liksom sin brorsa Diesel.

Så söt..

----

Wilda på sin 4-årsdag, i väntan på leverpastej..

Även Wilda älskar att jaga å jagar mycket med husse.

Här sitter Wilda med Zorro å kollar efter grannens katter

som hon gärna reser ragg å skäller åt.

Wilda älskar tomma hushålls/toapappersrullar. Hon

 hör när man tar sista pappret och kommer rusande.

Wilda är ju sååå söt!!

----

Vackra Diesel.

Diesel älskar långa promenader.. får springa lös i skogen å brukade hämta

en älg eller två till matte som inte alls är lika förtjust i älgar som Diesel.

Nu har han däremot ledsnat på älgarna, springer förbi dem bara.

Nu är det rådjur som är hans stooora intresse.

Diesel har fått en ny familjemedlem, Kira.

Mr D, som han oxå kallas, har många promenad-kompisar.

Olika hundar i alla dess former, sorter å storlekar.

Syrran Fluffy däremot.. hon skäller ut varenda vovve som kommer emot henne.

(Men så fort hon fått hälsa på dem så blir hon tyst.. hon är

 alltså bara lite uppkäftig i början.)

Men Mr D är en riktig hund-vän.

Sån söt liten buse.

Pinnar.

Diesel ääälskar pinnar.

Plockar dem varje dag.

Stora, små, tjocka, smala, spelar ingen roll, bara det är en pinne!!

Fast.. desto större, desto bättre kanske?

Å hemma, ja, där har han tuggisar förstås.

----

Just nu är det Corona-tider så valp-träffen jag har sett fram emot får skjutas framåt.

Kanske senare i vår? I sommar? Eller i höst?

Vi får se.

För er som inte vet så fick jag en hjärnblödning 6 maj 2018 - så då jag tänkt

ha valp-träff låg jag nersövd i respirator.

En massiv hjärnblödning som bara 15% överlever enligt läkarna.

Men jag överlevde.. å utan skador dessutom.

Läkarna är helt förbluffade - den sortens hjärnblödning, om man överlever,

brukar ge allvarliga skador.. inget tal, rullstolsbunden osv..

.. men jag är precis som innan hjärnblödningen.

Det tog visserligen tid för mig att "komma tillbaka" så året efter, våren 2019,

kunde vi inte heller ha en valp-träff då min trötthet var nästintill förlamande. 

Men nu. Nu känner jag mig som "mig själv" igen. Förutom lite trötthet, som jag troligen

kommer få dras med resten av mitt liv.

Å så trycket i skallen. Har för mycket hjärnvätska så trycket är konstant.

Mer vissa dagar, andra dagar mindre.

Hursom, håll tummarna nu att den här jäkla coronaskiten ger sig, att inga fler

behöver dö, att vi alla kan få återgå till det normala igen.

Å att vi kan få till en valp-träff snart.

Jag längtar såååå att få träffa alla..