Jag heter Camilla och är hemmafru sen 20 år tillbaka då min man, Mika, har flera egna företag och jobbar väldigt mycket. Vi har fem barn - fyra söner på 24, 19, 14 och 11 år, samt en dotter på 23 år, men det är bara de två yngsta som fortfarande bor hemma.
Vi bor på en stor gård ute på landet med egen mark och skog. Mina största intressen är möbelsnickeri och inredning och mannen tycker mycket om skog, natur och jakt.
Därför har vi även en Wachtel-hona - Rizz - som blev fem år i april. Hon är otroligt duktig och med hennes hjälp har mannens jaktlag fällt både rådjur, älg och vildsvin.
Rizz är väldigt social av sig, älskar när det kommer folk hem till oss på besök. Väldigt sällskaplig också, vill alltid vara med och göra det vi gör. Hon springer fint bredvid då vi cyklar, hon följer gärna med husse i lastbilen om dagarna och hon har stor vattenpassion och kan bada och simma hur mycket som helst. Här hemma på gården ligger hon gärna och chillar i solen/skuggan, och älskar att leka "hämta boll/freesbee/pinne".
En riktig gottegris är hon också och kan alla möjliga konster för att få en (hund-)kaka. Sitt, ligg, kryp, hopp, vacker tass (både höger och vänster!), rulla och "dansa". Hon är perfekt som familjehund och älskar barn. Vi har haft både kattungar och 6-månaders bebis här (jag var "dagmamma" i en månad) och hon har älskat att vara med och ta hand om de små.
Dock hade vi inte tänkt skaffa valpar på henne..
Men fröken tyckte uppenbarligen annorlunda. För en dag slog det oss varför hon plötsligt var så enormt törstig och hungrig jämt. Hon är visserligen alltid bästis med den som håller något gott i handen men nu var hon.. lite fööör påträngande med att visa att hon minsann kunde äta upp om vi blev mätta..
Men, inte kunde hon väl vara med valpar? Hon var ju inte alls tjock om magen?
Men mycket riktigt, dagen efter gjorde vi ett besök hos veterinären och ett ultraljud senare kunde det konstateras att hon hade
minst sex valpar i magen. Och det var som att hon andades ut, för när vi kom hem var hon plötsligt jättetjock om magen. Mega-gravid över en natt. Haha..
Så, nu är vi här. Med åtta små underverk som behöver nya kärleksfulla familjer att flytta hem till. Jag, som har förmånen att få vara "hemmafru" har tagit chansen att ägna otroligt mycket tid, ja, nästan varje vaken minut, med valparna. Mycket därför är jag otroligt fäst vid dem allihop och det är därför det har dröjt med att få ihop en annons, jag har inte velat och det har tagit emot. Det är svårt, men nödvändigt, att slita sig ifrån dem. Vi kan ju omöjligt ha nio hundar.. haha..
Jag, som egentligen är en kattmänniska och fött upp flera kattkullar, tycker själv att 8 veckor är på tok för tidigt men får böja mig för "reglerna". Med det sagt så är det helt ok för mig att valpen hämtas då er sommarsemester börjar eller så. Alltså inga problem för oss om valparna blir kvar någon eller några veckor extra. Det viktigaste är ju trots allt att valpen får en så bra flytt och nystart som möjligt.
Till deras 8-veckors-dag har vi bokat in besök hos veterinären för besiktning, vaccinering och chipning. Självklart är valparna även avmaskade.
Uppdaterat 8/6 - Alla valpar klarade besiktningen galant. Friska och krya valpar utan anmärkningar.
Idag är valparna 7 veckor gamla och det är svårt att skilja dem åt. Deras "egna" personligheter har inte visat sig än, inte mer än att nån är aningen mer kelig och en annan aningen mer busig. Annars är alla åtta otroligt keliga, goa, mysiga, söta, nyfikna, busiga och äventyrslystna. Alla är lika modiga och tar sig nyfiket ut på små äventyr. De är vana med många barn, mycket folk, liv och rörelse och höga ljud skrämmer dem inte. Mycket trygga och självsäkra.
De två minsta är fortfarande sammetslena i pälsen men, jag tror, att även de kommer att få mer päls i nacken, som en lejonman likt de andra, större valparna fått. Men som sagt, det är bara vad jag tror, det går ju inte att veta säkert då valparna är resultatet av en tjuvparning.
Och apropå pappan till valparna. Rizz får gå fritt här på vår gård, dock inte när hon löper. Det finns nämligen några hanar här i närheten. Men bara en som, likt Rizz, får gå lös ute.
Men.. sist hon löpte, smet hon ut tre gånger. Den rackaren passade på att springa mellan benen på mig när jag kom hem med matkassar i händerna och öppnade dörren. *Swisch* så var hon borta.. och jaga en hund som bestämt sig för att dra, är lönlöst. (Hon lyssnar
inte på mig om hon hett vill något annat. Husse däremot, lyder hon minsta vink.)
Så, hanen. Vi vet inte säkert men har våra aningar. Det borde vara en Isländsk fårhund som finns här i närheten. Han är också ute om dagarna, men lämnar aldrig sin tomt. Rizz måste alltså ha gått dit..
Och det som får vår misstanke att bli stark är att alla valpar har två extra trampdynor och klor på baktassarna, så kallad "dubbel sporre". Det är tydligen vanligt hos just Isländska fårhundar, och faktiskt något extra fint och önskvärt hos den rasen. Precis som det är extra fint och önskvärt att på en Wachtel ha en "tofs" mitt uppe på huvudet, precis som vår Rizz har. Det är bara ur-wachteln som har den tofsen.
Rizz med sin tofs..
Jag hoppas att vi nu kan hitta kärleksfulla familjer till mina "bäbisar". Jag ser helst att deras nya hem är ett hus med lite tomt, absolut inte lägenhet. Barn är också ett plus, då de är väldigt sociala och redan vana med barn. Det är aktiva, arbetande hundar så närhet till skog och natur är nästan ett krav.
Så, tveka inte att höra av er om ni är intresserade. Kom för en titt, så vi får bekanta oss med varann. Både vi människor och så förstås den lilla valpen.
Om en valp blir tingad så erläggs 1500 kr i handpenning, vilket inte betalas tillbaka vid ånger. Resterande belopp betalas vid hämtning av valpen.
Camilla 070-4496617
Mika 070-7576469
Vår fina Rizz som är med oss i allt vi gör.
"Grodor, urk!"
"Gräver matte så gräver jag!"
"Måste jag ha den här rosa rosetten på huvudet?"
Rizz som valp, 20 veckor gammal.
